Utveckla svenska modellen säger Büser på 1:a maj

När riksdagsledamot Johan Büser återvänder till sin hemkommun Gislaved för att tala på 1:a maj kräver han en utveckling av den svenska modellen och samhällsbygge istället för borgerlig avveckling. ”Vi är ett föregångsland på flera områden, när det kommer till jämlikheten, feminismen, klimatpolitiken och HBT-personers rättigheter. Vår demokrati, vår arbetsmarknad, vår tillväxt och vårt välstånd är mer värt än nästa skattesänkning, nästa privatisering eller nästa jobbskatte- eller Rutavdrag. Låt oss bygga vidare på den svenska modellen.”

Nedan följer talet i sin helhet. Obs, det talade ordet gäller. 

”Kamrater och mötesdeltagare,

Så har det blivit dags att samlas igen för 1:a maj tillsammans med våra röda fanor. Vi samlas precis som generationer före oss har gjort genom den insikten att om vi vill förändra något så finns det ingen som kommer att göra det åt oss. Vi måste göra det tillsammans. Om detta har jag tänkt att tala om här idag.

Så kära 1:a majfirare,

Det är roligt att vara tillbaka i kommunen för en gammal anderstorpare som mig och 1:a majtala. Och alldeles fantastiskt är det att ha mina föräldrar på plats i publiken, min farmor och farfar och övrig släkt här som alltid har stöttat mig.

För det var ju här det började, de första tjugo åren av mitt liv. Och det var här mitt politiska engagemang startade. Efter en skoluppgift på gymnasiet som blev en intervju med det fd kommunalrådet Agne Sahlin här uppe i kommunhuset tog jag beslutet att bli SSU:are. Och sedan förstås medlemskap i Anderstorps S-förening med Gunnel Augustsson i spetsen.

Senast jag var här på 1:a maj i Gislaved så var det som ung SSU:are, och första gången jag stod i den här talarstolen var år 2000. Sedan följde grillkvällar, fotbollsturneringar, skoldebatter på Gärdesskolan, kampanjande och valrörelseaktiviteter i en rask takt och vi lärde oss folkrörelsearbete och politik från grunden. SSU betydde naturligtvis för mig som för så många andra oerhört mycket och kom att förändra mitt liv genom nya erfarenheter och genom nya vänner för livet.

Varför blev jag då SSU:are och socialdemokrat?

Jag tror att det handlar om flera saker. Intresset för samhället och människor är naturligtvis den första utgångspunkten.

Den andra utgångspunkten är de värderingar jag fick med mig hemifrån. Inte bara det att jag hade föräldrar med arbetarbakgrund utan också för att jag genom dem fick lära mig respekt för andra människor. Jag kan än idag inte minnas ett enda tillfälle där varken min mamma eller pappa talat nedlåtande om människor med annan bakgrund, sexuell läggning eller social status i samhället. Jag återkommer ibland till detta i tanken men jag tror att det för mig var viktigt i den människosyn som än idag präglar mig.

Och den tredje och sista utgångspunkten. Att jag blev socialdemokrat beror också på det samhälle jag växte upp i. Den här kommunen symboliserar trygghet, framåtanda, arbetslinje och föreningsliv på samma gång. Och visst har generationer av oss som har växt upp här haft nytta av det. Jag förstod vikten av ett samhälle som håller ihop och att grunden för det är att människor har ett jobb att gå till. Men samtidigt kunde jag ju se under min uppväxt att mina vänner hade olika förutsättningar genom vilken bakgrund som de hade. För det gjorde skillnad på förväntningar som man hade på sig om man kom från en förmögen familj, om man hade utländsk bakgrund eller om man var tjej eller kille.  

Det blev naturligt för mig att ta steget in i socialdemokratin. Det är den rörelse som bäst kan utveckla ett jämlikt samhälle som är bra för alla människor. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för människor att leva sina liv så som de vill i frihet och gemenskap, i ett samhälle präglat av tillit och ömsesidig respekt mellan varandra utan förtryck. Det är ingen slump att den svenska modellen och den politik som vi har fört under decennier har levererat. Vi lever längre, vi har det ekonomiskt bättre, klyftorna är mindre, skillnaderna i förutsättningar mellan män och kvinnor är mer jämställda och luften är lite renare här än om vi jämför med hur det ser ut i många andra delar av världen. Den svenska modellen, ibland också kallad den nordiska, är kanske den mest framgångsrika politiska modell som vi känner till som ju i praktiken innebär att vi med demokratins kraft skapar ökad jämlikhet.

Året när jag föddes, 1983, var tiden när Sverige var som mest jämlikt. Men sedan dess har vi sett hur klyftorna i samhället har ökat. De rikaste fem procenten i Sverige äger nästan hälften av vårt välstånd. Det går allt fler arbetarlöner på en direktörslön. Betydligt fler är arbetslösa. Och vi ser utmaningarna i välfärden. Fungerar äldreomsorgen för mamma och pappa? Lär sig barnen tillräckligt i skolan? För det är för många ungar som idag inte klarar betygen och skolgången. Skillnaden mellan stad och landsbygd växer. Men också skillnaderna inom städerna. I Göteborg där jag bor, skiljer det cirka 10 år i förväntad livslängd mellan den rikaste och den fattigaste stadsdelen. Det handlar om några stopp med spårvagnslinjen. Och då snackar vi alltså inte bara om pengar. Vi snackar om 10 jular och 10 somrar mindre med sina nära och kära som hänger samman med den sociala bakgrund som man har. Det är en skam och naturligtvis en hälsoklyfta som vi aldrig någonsin kan acceptera.

Vänner,

Sveriges ekonomi går nu på högvarv. Arbetslösheten sjunker och sedan regeringen tillträdde har 80 000 nya jobb skapats. Vår tillväxt är den 6:e högsta i världen enligt Financial times. Vi ska vara stolta över det och sträcka på ryggen som socialdemokrater. Men vi måste också vara tydliga med de utmaningar som vi har framför oss och att vi ser den oro som människor känner. Den tillväxt som vi gynnas av måste fördelas mer jämlikt. Det håller inte att så många som idag går arbetslösa och att klyftorna ökar. Och vår politik handlar ju om just det ? att leda samhällsutvecklingen på ett sådant sätt så att vi får en hållbar utveckling när det kommer till ekonomisk utveckling och rättvis och smart fördelning. 

Kamrater,

Om vi inte politiskt påverkar och leder samhällsutvecklingen i den riktningen då kommer jämlikhetens motsats, ojämlikheten att fortsätta att breda ut sig. Och det skapar rädsla och leder till att fler ser om sitt eget hus. Ojämlikheten växte redan innan Moderaterna lät nedskärningar och skattesänkningar gå före satsningar på vårt gemensamma. Ett samhälle som glider isär blir ett farligare samhälle med mindre tillit och förtroende. Då blir det lätt att leta syndabockar och att perspektiven börjar att handla om vi och dem. Politiska rörelser som vinner mark genom rädsla och hat kan växa ur sådant där och det ser vi inte bara här hemma utan runt om i Europa. Så vänner, utmaningarna ligger där framför oss, vi har att göra.

Det är därför det dags för en politik för ökad jämlikhet. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg fattade aldrig detta. De sänkte under sin tid skatten, lovade fler tusenlappar i plånboken för var och en och som de sa, en fortsatt juste välfärd. Men de stora skattesänkningar som gjordes innebär ju att man måste ta pengarna från någon annanstans. Och det vet varje kommunpolitiker – man trollar inte fram pengar. Man kan inte trixa med välfärden. Så självklart är det så att åtta år med 140 miljarder i ofinansierade skattesänkningar som det på slutet dessutom lånades till sätter sina spår i statskassan och ute i landet. Inte minst i välfärden. De flesta kommuner sitter nu i ett läge där samtidigt som Sverige går bra och vi har historiskt höga reallöneökningar får ändå kommunerna ofta diskutera besparingar när allt fler kostnader under årens lopp har vältrats över på just kommunerna för att Moderaterna har lekt verkstad med privatiseringar och skattesänkningar. Hemma i Göteborg har vi diskussioner om hur budgeten ska se ut och jag är övertygad om att ni i den här kommunen ibland också har tuffa diskussioner om vad som ska prioriteras.

Därför lägger den socialdemokratiskt ledda regeringen nu om kursen för Sverige. Den budget vi har beslutat om i riksdagen ser kommunernas behov. Och vi vet att välfärden kommer att behövas. Skattesänkarrace byts nu mot investeringsprogram. 140 miljarder i skattesänkningar ersätts med 60 miljarder per år i det största investeringsprogrammet på decennier.

Det vi lovade i valrörelsen blir nu verklighet. Vi gör den största byggoffensiven på 20 år, så att fler unga vuxna kan få en chans att skapa sig ett eget hem. Det är inte rimligt att unga människor tvingas att köpa bostadsrätter för ett par miljoner för att de ska kunna bo någonstans om de, som jag gjorde, väljer att flytta till t ex Göteborg för att studera. Vi behöver fler bostäder i många kommuner och framförallt behöver vi fler hyresrätter. 

Vi satsar på äldreomsorgen, sjukvården och skolan för vi vet att det behövs och att behoven är stora. Då blir det fler lärare, fler undersköterskor, fler socialsekreterare och andra viktiga yrkesgrupper i välfärden. Och inte minst 50 000 nya utbildningsplatser som kommer att behövas.

Vi stärker tryggheten vid arbetslöshet och sjukdom, och det var ju här som den förra alliansregeringen som bekant gick som hårdast fram för att få råd med sina skattesänkningar.  

Vi ger bättre stöd till företag som vill växa och exportera och vi rustar upp och lägger ny järnvägsräls runt om i landet, vilket också ger jobb här och nu.

Vi skjuter till 10 miljarder till välfärden, den största enskilda satsningen sedan 90-talet. Och i ryggen har vi som sagt en stark ekonomisk utveckling. Svensk tillväxt ligger på runt fyra procent. Det är den högsta tillväxttakten på över fyra år och högst i Norden. En av de allra högsta i Europa. Det tål att upprepas. Och för första gången på över sju år ligger arbetslösheten på under sju procent. Det är fortfarande för högt, men vi är på rätt väg kamrater.

Vänner,

Det finns de som säger att alla partier är likadana. Att politiken har spelat ut sin roll. Att det bara är käbbel. Men vi vet att det inte stämmer, Historiska konflikter har ofta handlat om en kamp mellan de som har och de som inte har. Vi har nu en strid om just det som jag har talat om ? och det är striden om den svenska modellen. Trots en stark ekonomisk utveckling, trots de stora samhällsutmaningarna som jag har beskrivit, så går den svenska högern till attack mot det som är Sveriges styrkor.

Den senaste tiden har alla borgerliga partier kommit med utspel som handlar om att löner och arbetsvillkor inte längre ska klubbas av parterna vid förhandlingsborden. De driver helt öppet en politik för sänkta löner.

Det vore en katastrofal väg att gå, som skulle leda oss långt bakåt i historien, till strejkernas och oordningens tid. Det skulle gå ut över hårt arbetande människor i välfärden ? och i synnerhet gå ut över många kvinnor i vården och omsorgen.

Så ska vi inte ha det och här är svaret från oss socialdemokrater tydligt: Den svenska modellen ska utvecklas ? inte avvecklas!

Vänner,

Socialdemokratin har i alla tider arbetat utifrån de förutsättningar som råder. Vi gräver där vi står.

I Sveriges riksdag råder det krångligaste parlamentariska läget sedan decennier. Blockpolitik, osäkra majoriteter och Sverigedemokraterna som inte är intresserade av annat än att göra Sverige omöjligt att regera. För att använda tidigare statsminister Ingvar Carlssons ord så befinner vi oss i det svåraste politiska läget sedan andra världskriget.

Trots ett sådant läge kan vi städa upp i statsfinanserna efter att de borgerliga tappade kontrollen och vi kan styra resurser dit de behövs, få fart på bostadsbyggandet och göra stora satsningar på välfärden och ta oss an de utmaningar som vi ser. En av de största handlar förstås om migrationen.

Förra året sökte 163 000 människor skydd i Sverige. Under en lång tid är vi det land i EU som tagit emot flest asylsökande sett till vår storlek. Vi ska vara stolta över det ansvar vi har tagit. Men i höstas slutade mottagandet att fungera. Sängplatserna tog slut. Socialtjänsten fick svårt att klara sitt uppdrag. Det var en ohållbar situation. De åtgärder som vi har vidtagit var nödvändiga. Vi gör det som krävs för att klara mottagande och etablering i Sverige, upprätthålla en reglerad invandring och värna asylrätten.

Ordning och reda måste prägla också flyktingmottagandet annars kommer det inte att fungera och människor kommer att förlora förtroendet för oss.

Vi ska ha en jämn fördelning av ansvaret i EU och Sverige ska ta sin del av ansvaret. På högerkanten talas det ibland om att den svenska modellen är hindret för nyanlända att kunna bli del av det svenska samhället. Men det är precis tvärtom.

Den svenska modellen är och förblir det bästa verktyget för ett samhälle som håller ihop. Men det kommer att kräva resurser och framförallt rejäla satsningar på utbildning. Möjligheterna och utmaningarna är många på samma gång.

Till sist kamrater,

Sveriges plats i världen är speciell. Inom både FN som EU är vi en röst att lyssna till.

Vi socialdemokrater tror på de internationella samfunden och solidaritet över gränserna. Vi kommer alltid vara med och ta ansvar för världens problem. Men när vi blickar ut över vår omvärld, när vi ser krigen och flyktingarna och de ekologiska klimatkatastroferna. Då är det lätt att tappa hoppet om förändring.

Men hårt arbete lönar sig. Det har vi sett inte minst de senaste åren. I år och förra året har det hållits eller kommer hållas demokratiska val i sex av världens sju största länder.

Millenniemålen för fattigdomshalvering och flickors skolgång är uppnådda. Och vi fick ett bindande klimatavtal i Paris där jag själv var på plats under de historiska dagarna.

Allt fler människor har numera elektricitet, bor i ett land med allmän skolgång och vaccin, och har rösträtt. Aldrig förr har så många kunnat äta sig mätta. Vi lever inte bara i en tid av människor på flykt, ökade klyftor och klimathot. Vi lever också i en tid där så många drömmar och idéer som vi socialdemokrater alltid burit på förverkligas ? över hela världen.

Och är det något vi socialdemokrater sett, under alla möten, resor och samråd med engagerade människor runt om på vår jord så är det tydligt en sak. Runt om i världen beundrar man den svenska samhällsmodellen.

Vi är ett föregångsland på flera områden, när det kommer till jämlikheten, feminismen, klimatpolitiken och HBT-personers rättigheter. Vår demokrati, vår arbetsmarknad, vår tillväxt och vårt välstånd är mer värt än nästa skattesänkning, nästa privatisering eller nästa jobbskatte- eller Rutavdrag.

Låt oss bygga vidare på den svenska modellen.

Låt oss bygga framtiden.

Tillsammans.

Och kom ihåg att socialdemokrati är att vilja det goda i tron på att vi har underbara dagar framför oss.

Tack ska ni ha!”

 

.

facebook Twitter Email