Glanzelius: Reformerat skolval kan minska segregationen

Skolan ska utjämna livschanser ? inte cementera klasskillnader. Därför måste regeringen på allvar ta tag i skolsegregationen. Det räcker inte att invänta Skolkommissionens arbete. Det krävs skarpa förslag på strukturell förändring redan nu. SSU vill se en starkt viktad skolpeng, att alla skolor ska kunna ta emot nyanlända och en omfattande reformering av skolvalssystemet, skriver Philip Botström och Linus Glanzelius, SSU.

Linus Glanzelius, SSU GöteborgGustav Fridolin uttalar sig i SvD (29 september 2015) om att skolorna ska dela på ansvaret med nyanlända elever. Det är bra att regeringen har ett uttalat mål om att skolan ska bli mindre segregerad och mer likvärdig. Regeringens budget ger bland annat extra resurser till skolor med tuffa förutsättningar, höjda schablonbelopp till kommunerna för ensamkommande flyktingbarn och en lönesatsning på lärarna. Samtidigt så bereder Skolkommissionen fler reformer för förbättrade resultat. Men det räcker inte. Grundproblemen i det svenska skolsystemet är strukturella och kräver mer än de åtgärder regeringen hittills presenterat. Regeringen kan inte gömma sig bakom Skolkommissionen och hänvisa till deras resultat.

Trots hårt slitande lärare och frustrerade elever så fortsätter skolresultaten att falla, men fallet är större hos vissa grupper än hos andra. Allra värst drabbas de elever vars föräldrar saknar gymnasieexamen ? knappt hälften av dem klarar grundläggande behörighet till gymnasiet. De elever som har högutbildade föräldrar klarar sig däremot ofta bra i såväl grundskolan som på gymnasiet Inte sällan följer de i föräldrarnas fotspår och läser vidare på universitet eller högskola.

När högpresterande elever, genom antigen närhetsprincip eller skolvalssystem, samlas på en skola och elever med större utmaningar samlas på en annan uppstår segregation. Ojämlikheten grundar sig i en bostadssegregation men förstärks av det marknadsbaserade skolvalssystemet. Segregationen leder till att likvärdigheten i skolan framstår som en avlägsen dröm.

Lika barn leker inte bäst. Högern nöjer sig med att dagens system ger en teoretisk möjlighet till alla barn och unga att välja skola. Problemet är att det nuvarande systemet inte ger alla samma verkliga möjlighet att lyckas. Skolsegregationen leder till sämre resultat. Men det finns alternativ. Malmö har utmanat närhetsprincipen, minskat skolsegregationen och lyft resultaten genom att elever från Rosengård nu går i skolor i socioekonomiskt starkare områden. I Nederländerna är skolpengen tydligt kopplad till elevens behov. I andra länder har man valt att kombinera ett fritt skolval med kvoter för grupper med svårare förutsättningar.

? En rättvis och långsiktig finansiering av skolan. SSU vill ha en starkt socialt viktad skolpeng för alla kommuner och huvudmän. Skolpengen måste fördelas på ett bättre sätt än idag. Många kommuner har redan system som till viss del kompenserar för faktorer som annars riskerar att minska likvärdigheten. Men det räcker inte. Alla elever ska få lika förutsättningar att lyckas. Därför måste finansieringen stå i direkt relation till elevernas behov, i alla skolor oavsett kommun och huvudman. Samtidigt krävs långsiktig finansiering av skolorna, så att rektorerna kan planera sin verksamhet och lärarna fokusera på det som händer i klassrummet.

? Gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända. SSU vill att alla skolor ska kunna ta emot nyanlända. I tider av krig och konflikter är det självklart att Sverige ska ta ansvar. Att regeringen nu förbereder lagstiftning som ska få bukt med det ojämlika flyktingmottagandet mellan kommuner är därför positivt. Mottagandet är ofta koncentrerat till några få kommunala skolor. Det är också ojämnt fördelat även mellan skolans huvudmän. Enligt siffror från Skolverket har de kommunala skolorna i genomsnitt 3,8 procent nyanlända elever, medan motsvarande siffra bland fristående skolor är 0,8 procent. Om alla skolor är beredda att ta ansvar ökar det möjligheten till integration och framgång. Därför bör både stat och kommun ställa krav på alla aktörer inom skolans värld att bidra till minskad segregation.

? Reformera skolvalssystemet. SSU vill reformera det nuvarande skolvalssystemet, med tydligt syfte att minska segregationen och öka likvärdigheten. Alla skolor ska vara bra skolor och enskilda elever ska ha makt över sin skolgång. Att kunna välja pedagogik, arbetsmetoder och skola är i grunden viktigt. Men valet ska inte få gå ut över likvärdigheten. Många pekar på skolvalssystemets negativa effekter: OECD har sedan tidigare konstaterat att systemet behöver ses över för att öka likvärdigheten. Sju av tio rektorer som svarade på Utbildningsradions undersökning förra året tyckte att systemet behöver göras om. Ifau menar att det nuvarande systemet har skapat segregation och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström lyfte nyligen samma problematik.

En lång rad instanser pekar alltså på samma sak. Nu är det dags för regeringen att lyssna på profession och forskning och utreda hur skolvalssystemet kan bli ett system som kombinerar valfrihet med likvärdighet. Alla ska få chansen att lyckas i skolan, och det är dags att agera.

Med en mer rättvis och långsiktig finansiering, ett gemensamt mottagande av nyanlända och ett reformerat skolvalssystem kan resultaten i den svenska skolan vändas uppåt. Borgerligheten vägrar erkänna problemen och regeringen måste göra mer. Skolan ska utjämna livschanser ? inte cementera klasskillnader.

Philip Botström
förbundsordförande Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU

Linus Glanzelius
utbildningspolitisk talesperson Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU

 

Publicerad på SVD debatt 2 oktober 2015

 

.

facebook Twitter Email