Büser: Djupare hamnfarled ödesfråga

Farlederna måste fördjupas för att Göteborgs hamn, och därmed Sverige, ska kunna ta emot de oceangående fartygen framöver. Denna muddring måste in i den nationella planen för infrastruktur 2018-2029, skriver Johan Büser (S) och Cecilia Magnusson (M).

I december anlände världens största containerfartyg ? imponerande MSC Maya ? till Göteborgs Hamn. Göteborgarna gick man ur huse för att beskåda bjässen, även kallad Monster-Maya, på nära håll.

MSC Maya och hennes systrar tillhör den fartygsklass som trafikerar världshaven och kopplar samman kontinenter. De ger svenskt näringsliv effektiva direktlinjer till viktiga marknader. Då 90 procent av Sveriges utrikeshandel sker med sjöfart har direktlinjerna till sjöss stor betydelse för landets konkurrenskraft.

Krävs större kapacitet

Men direktsjöfarten är inte en självklarhet för ett glest befolkat land som Sverige. Det krävs hamnar med tillräckligt mycket import- och exportgods för att det ska vara intressant för rederierna att komma ända hit upp till Skandinavien.

Det krävs också kapacitet att ta emot dessa stora fartyg. Tillräckligt djupa farleder, stora kranar, effektiva terminaler samt robusta väg- och järnvägsförbindelser. På tio år har containerfartygen blivit nästa dubbelt så stora. Även tankers, kryssningsfartyg, färjor och bilfartyg strävar efter ekonomiska skalfördelar genom att bli allt större.

Göteborgs Hamn har sedan lång tid tillbaka investerat kraftfullt för att vara ett starkt godsnav. Här finns i dag Nordens bredaste linjeutbud som kombinerar en frekvent Europatrafik med direktlinjer till andra världsdelar. Cirka 30 procent av Sveriges totala utrikeshandel passerar kajerna i Göteborg, och nära 60 procent av containerhandeln. Det gör hamnen till en viktig spelare för stora delar av landets industri.

Men det har uppstått en flaskhals i takt med att fartygen blir allt större. Farlederna måste fördjupas för att Göteborgs Hamn, och därmed Sverige, även ska kunna ta emot de oceangående fartygen framöver. Dagens djupgående på 13,5 meter räcker inte. Redan i dag får rederierna begränsa lasten på fartygen och vissa kommer inte ens in till Göteborgs Hamn.

Samhällsekonomiskt lönsamt

Trafikverket har gjort en studie som visar att det finns samhällsekonomiska vinster med att fördjupa farleden. Fördjupningen innebär att cirka en miljon kubikmeter massor måste grävas upp och är en investering på flera miljarder.

För att farledsfördjupningen ska bli verklighet är första steget att Trafikverket och regeringen prioriterar den så att den kommer med den nationella planen för infrastruktur 2018?2029. Hur stora är chanserna för det? Goda hoppas vi ? det är ju trots allt en investering som gynnar stora delar av näringslivet.

Men samtidigt är det ingen självklarhet. Trots att vi är ett glest befolkat land har vi hela 52 (!) godshamnar ? alla med lika stor rätt till statliga medel för lotsar, farledsunderhåll, isbrytning och investering i ny infrastruktur. Rättvist kan man tycka. Men inte för näringslivet som i stället skulle gynnas av färre men starkare hamnar.

Svenska hamnar är en kommunal angelägenhet. Det finns ingen nationell hamnstrategi, även om detta varit på tal under en lång tid. Frågan är känslig eftersom en prioritering också innebär att någon prioriteras bort.

Prioriterad hamn

EU däremot har insett kraften i starka godsnav och pekat ut prioriterade hamnar i Europa ? hamnar med särskilt stor betydelse för näringslivet. Sverige har accepterat EU:s utpekande, men inte bestämt vad det ska få för konsekvenser. Det är hög tid att göra det nu, när arbetet med infrastrukturpropositionen pågår.

Göteborgs Hamn är en av de utpekade hamnarna i Europa. En farledsfördjupning här gynnar näringslivet i hela landet.

Johan Büser (S)
riksdagsledamot Göteborg

Cecilia Magnusson (M)
riksdagsledamot Göteborg

 

.Även publicerad på GP debatt 160602.

facebook Twitter Email