Lag & ordning i hela Göteborg

Sju områden i Göteborg pekas idag ut som särskilt utsatta av polisen. Det vill Socialdemokraterna i Göteborg ändra på. Idag presenterade partiet en helhetsatsning med löftet att bryta trenden. – Vi vill säkra lag och ordning i hela Göteborg. Om tio år ska det inte längre finns några särskilt utsatta områden i staden. Det är ett offensivt men inte alls orealistiskt mål, säger kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S).

Idag finns det 23 särskilt utsatta områden i Sverige. I Göteborgs har polisen identifierat sju särskilt utsatta områden: Bergsjön, Biskopsgården, Gårdsten, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Tynnered.

– Detta är lokalmiljöer där det absoluta flertalet drar sitt strå till stacken, men där kriminella och extremistiska element har fått växa för länge. Det är nu mycket viktigt för samhället att aktivt pressa tillbaka de destruktiva strukturerna. Vi måste tillsammans säkra trygghet och framtidstro, säger Ann-Sofie Hermansson.

Socialdemokraterna i Göteborg vill nu alltså bryta utvecklingen. För att kunna leverera detta resultat till senast 2028 krävs ett sammanhållet grepp kring utvecklingen i de särskilt utsatta områdena. Arbetet måste växlas upp.

– Det håller inte att agera var och en på varsitt håll. Det är den samlade kraften i en helhetssatsning som gör verklig skillnad.

Redan i dagsläget görs en lång rad riktade insatser för dessa områden. Inte minst har det programmet ”Jämlikt Göteborg” skapats för att i det längre perspektivet minska segregationen och lyfta de socioekonomiska svagaste delarna av staden.
– Helhetssatsningen ska inte ersätta, utan i stället förstärka , det goda arbete som redan bedrivs. Det är fullt möjligt att lyckas.

———————————

ATT SÄKRA DEMOKRATIN

Det finns en svår problematik i ett antal särskilt utsatta områden i Sverige. Detta är lokalmiljöer där det absoluta flertalet drar sitt strå till stacken, men där kriminella och extremistiska element har fått växa för länge. Det är nu mycket viktigt för samhället att aktivt pressa tillbaka de destruktiva strukturerna. Det är dags att se till att alla de goda krafterna fullt ut tar kommandot. Det är dags att tillsammans säkra trygghet och framtidstro.

I dessa områden finns det exempel på parallella strukturer där normal lag och ordning utmanas. Kriminella gäng och extremister har tillskansat sig ett sådant inflytande att polis, andra myndigheter och övriga offentliga aktörer får svårt att agera effektivt. En misstro mot det övriga samhället gör att olika utvecklingsinsatser undermineras samt att sociala missförhållanden förvärras och cementeras. Strukturerna är ännu inte starka. De kan motas tillbaka. Men de gör ganska mycket väsen av sig i lokalsamhället.

Polisen har de senaste åren börjat uppmärksamma och motverka denna problematik. I sin grundanalys har polisen pekat på att detta som regel är områden där problemen vuxit fram under längre tid. De identifierar en socioekonomisk dynamik av utanförskap och exkludering som i det längre perspektivet satt sin prägel på lokalmiljön.

Ett särskilt utsatt område kännetecknas av en social problematik och kriminell närvaro som lett till en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Läget anses vara akut. (Polisen 2017: ”Utsatta områden”)

I Göteborg har polisen identifierat sju särskilt utsatta områden: Bergsjön, Biskopsgården, Gårdsten, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Tynnered/Grevgården/Opaltorget. Detta är områden som nu, både internt och sinsemellan, utvecklas åt olika håll.

Å ena sidan har vi positiva spiraler. Gårdsten har med sin speciella modell lyft sig under ett antal år. I Tynnered finns flera lovande trender. I Bergsjön har ett mer aktivt polisarbete, tillsammans med andra trygghetsåtgärder, gjort att brottsligheten minskat med drygt 40 procent sedan 2014. I Angered har den upplevda tryggheten ökat. I Biskopsgården har polisen, i samverkan med andra aktörer, haft framgångar bl a vad gäller att få bort narkotikaförsäljningen. Å andra sidan finns det också växande problem. De onda cirklar som skapats kring IS- och annan terrorismrekrytering har spelat in. En viss klanifiering har inneburit att kriminella grupperingar har blivit svårare att följa och komma åt. Hedersförtrycket har gått länge ner i åldrarna. Olika former av politisk extremism, från vänster men framför allt från höger, har bidragit till att komplicera läget.

Att parallella strukturer får fäste innebär ofta också att livsmöjligheterna för unga människor – särskilt kvinnorna – i vissa grupper beskärs. De begränsats i klädsel, livsstil, karriär och mycket annat. De går från frihet till någon nyans av ofrihet. Som en illustration finns det exempel i Sverige på att caféer som tidigare hade en blandad publik numera har monopoliserats av män. Det är uppenbart att alla tendenser av detta slag behöver stoppas i grinden.

I grunden är detta ett hot mot demokratin. Den ska omfatta alla utan undantag. Alla göteborgare ska ha samma friheter, rättigheter och skyldigheter. Oavsett vem du är eller var du bor så ska du kunna lita på att du behandlas likvärdigt av rättsstaten och demokratins övriga institutioner. Om parallell strukturer tillåts få fäste gäller detta inte längre. Då blir demokratin ojämlik. Vissa göteborgare skulle då hamna i en situation där friheter och rättigheter i realiteten devalveras samtidigt som skyldigheterna i praktiken förändras. Det är en oacceptabel och ohållbar situation som demokratin måste motarbeta med full kraft.

Sammantaget är det tydligt att det demokratiska samhället måste kavla upp ärmarna. Med ett samlat krafttag kring de förebyggande och brottsbekämpande insatserna är läget inte värre än att det borde vara fullt möjligt att vända minus till plus. De kriminella och extremistiska kretsarna är fortfarande relativt små. De går att bryta sönder.

Vi vill säkra lag och ordning i hela Göteborg. Fram till 2028 ska vi säkerställa att det inte längre finns några särskilt utsatta områden, enligt polisens definition, i staden. Det är ett offensivt men inte alls orealistiskt mål. Idag finns det en diskussion om att på lite sikt kanske kunna avföra Gårdsten från listan över särskilt utsatta områden. Det – och andra positiva tendenser – visar att det med beslutsamhet och systematik går att åstadkomma goda resultat.

När dessa sju områden inte längre ses som ”särskilt utsatta” kommer polisen troligen att, åtminstone i ett första steg, definiera dem som ”utsatta”. På listan för ”utsatta områden” finns i dagsläget Hisings Backa och Rannebergen. Vår riktigt långsiktiga inriktning är att Göteborg ska lämna även den listan. Det ska inte finnas några utsatta områden i staden. Men att klara det på 10 år är inte realistiskt. Där jobbar vi i stället med ca 20 år som tidshorisont.

I slutändan handlar det om att stå upp för demokratin och det jämlika samhället. När parallella strukturer tenderar att utvecklas kan det demokratiska samhället aldrig vara passivt. I stället måste demokratin skydda sig själv och medborgarna genom att mycket aktivt städa undan icke-demokratin.

VÄGEN FRAMÅT

För att kunna leverera detta resultat till senast 2028 krävs ett sammanhållet grepp kring utvecklingen i de särskilt utsatta områdena. Spridda framgångar behöver växlas upp till systematiska och säkerställda framgångar över hela linjen.

En rad aktörer – inom och utanför Göteborgs Stad – måste gå in och tillsammans trappa upp den gemensamma insatsen. Det håller inte att agera var och en på varsitt håll. Det är den samlade kraften i en helhetssatsning som gör verklig skillnad.

Redan i dagsläget görs en lång rad riktade insatser för dessa områden. Inte minst har det ambitiösa programmet ”Jämlikt Göteborg” skapats för att i det längre perspektivet minska segregationen och lyfta de socioekonomiska svagaste delarna av staden. Detta, och mycket annat, ska självfallet köras vidare. Helhetssatsningen ska inte ersätta – utan i stället förstärka – det goda arbete som redan bedrivs.

I linje med detta ser vi framför oss att helhetssatsningen bygger vidare på den ”Trygg i Göteborg”-modell som under de senaste åren etablerats i varje stadsdel. Modellen är en tät samverkan mellan stadsdelsförvaltningen, polisen, civilsamhället, medborgarna och övriga relevanta aktörer i lokalsamhället. Utifrån en gemensam läges- och problembild enas man om hur det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet ska se ut.

Följande 15 punkter bör finnas med i det samlade helhetsgreppet.

15-PUNKTSPROGRAM

1. STARKARE STYRNING GENOM INSATSLEDARE

För vart och ett av de aktuella områdena behöver det inom ramen för en stärkt ”Trygg i Göteborg”-struktur tillsättas en operativt ansvarig insatsledare. Denne ledare, som skulle kunna vara nuvarande ”Trygg i”-samordnare, måste ges ett tydligt mandat att koordinera alla de insatser som stadens olika aktörer behöver göra i helhetssatsningen.

2. HELA STADEN SKA BIDRA

Alla aktörer i Göteborgs Stad, såväl nämnder som bolag, behöver ges i uppdrag att, när så efterfrågas, prioritera insatser i de särskilt utsatta områdena. Insatsledaren och ”Trygg i”-strukturen ska – inom rimliga gränser samt med ett sunt mått av framförhållning – kunna efterfråga personal, kompetens och resurser. För att underlätta kommunikationen behöver varje nämnd och bolag ha en permanent kontaktperson för denna dialog.

3. SKYDD OCH BACK-UP FÖR STADENS PERSONAL

Den del av stadens personal, exempelvis socialsekreterare och rektorer, som möter kriminella och extremistiska grupperingar ska ha en trygg arbetssituation. I det avseendet finns det av allt att döma en förbättringspotential. Eftersom personalen har att fatta skarpa beslut i lokalsamhället är det inte ovanligt att de utsätts för hat och hot. Då kan de behöva mer skydd och back-up.

Det behöver utvecklas en rutin som säkerställer att varje medarbetare får den support som krävs i ett pressat läge. Det behöver upprättas en struktur som gör det möjligt att flytta de svåraste besluten – där det t ex uppstår en hotfull situation – till chefer och medarbetare med samma kompetens i andra delar av stadens organisation. Det behöver också etableras en modell för att, i större och mer komplexa situationer, snabbt kunna förstärka i dessa områden med kompetent personal från andra delar av staden.

Ett rimligt första steg vore att göra en fördjupad analys av arbetssituationen för relevanta yrkeskategorier i de särskilt utsatta områdena.

4. SKAPA EN CENTRAL ANALYSFUNKTION

För att kunna agera tillräckligt precist och kraftfullt i de särskilt utsatta områdena krävs en central analysfunktion. Att aktivt kunna följa utvecklingen, som ofta är komplex, kräver en särskild kapacitet och kompetens. En sådan funktion, med direktkoppling till insatsledare och ”Trygg i”-struktur, behöver därför inrättas vid stadens Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet.

I Sverige finns idag åtminstone ett par initiativ som i gränslandet mellan forskning och praktik syftar till att skapa bättre generella analysverktyg för den här typen av lokalmiljöer. Det är viktigt att analysfunktionen följer och ser till att dra nytta av den utvecklingen.

För att bättre samla kompetensen i dessa frågor inom staden behöver Kunskapscentrum – inklusive den adderade analysfunktionen – organisatoriskt flyttas till social resursförvaltning. Där finns redan merparten av det brottsförebyggande arbetet samt samordnarna mot hedersförtryck och våldsbejakande extremism.

5. OMTAG FÖR EN VÄLFUNGERANDE OCH LIKVÄRDIG SKOLA

Förskolan och skolan har en nyckelroll för att främja det öppna, demokratiska samhället. Där går det att göra stor skillnad genom att se till att en starkare elevhälsa finns tillgänglig när det behövs, att alla barn får ordentligt stöd i sin språkutveckling och att fler elever klarar studierna. För den som inte fixar skolan kan destruktiva alternativ, som kriminalitet och extremism, bli ett sätt att söka mening och sammanhang.

För varje område behöver det, om så inte redan gjorts, tas ett ordentligt omtag om skolsituationen. Vad fungerar – och vad fungerar inte? Kan det vara aktuellt ett genomföra mer genomgripande åtgärder som stängning, nybyggnation eller omflyttningar av elever? Vad krävs för att kunna säkra ordning och reda samt god undervisning och integration?

Ett viktigt fokus i ett sådant omtag bör vara möjligheten att öppna upp skolan gentemot närområdet genom att skapa mer eller mindre utpräglade s k ”community schools”. Sådana finns redan i Göteborg. Detta handlar, i princip, om att samverka med föräldrar, familjer föreningar och ideella organisationer om att även utanför skoltid hålla öppet och anordna aktiviteter. Det kan exempelvis röra sig om läxläsning för eleverna på kvällarna och språkträning för föräldrarna på helgerna. Erfarenheter visar att sådana insatser bygger tillit genom att stärka gemenskapen kring skolan och i området. Att de driver en positiv språkutveckling är också viktigt. Förtroendefulla relationer mellan hem och skola tenderar att ha extra stor betydelse i områden där socioekonomiska och andra förhållanden är svåra.

Ett annat sätt att strategiskt stärka förskolan och skolan kan vara att satsa på fritidshemmen. Detta särskilt eftersom andelen barn som går på fritids är lägst i resurssvaga lokalmiljöer. Om fler barn får tillgång till språkutveckling, kunskapsinhämtning, föreningskontakter och mycket annat kan detta ge starka effekter för förskolan och skolan i de mest utsatta områdena. Det finns ett S-förslag om att storsatsa så att alla barn ska kunna gå på fritids i hela staden.

Från 1 juli 2018 flyttas ansvaret för förskolan och skolan i Göteborg till centrala nämnder. Centraliseringen ger bättre möjligheter att, oberoende av exempelvis stadsdelsgränser, gå in och göra de omstruktureringar som krävs.

6. UPPVÄXLING AV DEMOKRATIARBETET

Förskolan och skolan har ett viktigt ansvar för att hålla radikalisering och extremism i schack. Det handlar om att tidigt förankra demokratiska värderingar, om att inte låta extremistiska influenser begränsa innehållet i undervisningen samt om att inte ändra formerna för undervisningen genom att exempelvis skilja flickor och pojkar åt. Fundamentalistiskt tvång eller könssegregering har ingenting i förskolan eller skolan att göra. Det handlar även om att stänga extremister ute från skolmiljön. Elever ska inte vara tillgängliga för extremistisk rekrytering eller propaganda.

En tendens som är tydlig i Göteborg – och inte minst i de särskilt utsatta områdena – är att demokratin och demokratiarbetet utmanas av radikalisering och extremism från både elever och föräldrar. Antisemitismen är ett av flera hot. Därför behövs, bland mycket annat, en ordentlig förstärkning av detta demokratiarbete. Ett bra sätt att göra det är att ge Levande historia, stadens institution, kraftigt utökade resurser och ett uppdrag att mer aktivt stödja skolorna i undervisning och aktiviteter om demokrati, öppenhet och respekt för alla människors lika värde. När demokratin måste försvaras är det i skolan som det avgörande arbetet börjar.

7. FÖRENINGSSTÖD UTIFRÅN TYDLIGA DEMOKRATISKA KRITERIER

Föreningsstödet utgör en viktig förutsättning för ett levande föreningsliv i hela staden. Därför är det viktigt att det endast går till de föreningar som verkar i demokratins anda. Merparten av föreningarna gör ett utmärkt jobb utifrån sunda värderingar och principer. Men det har vid flera tillfällen förekommit att extremister och hedersförtryckande krafter lyckats tillskansa sig stadens resurser. Så går det inte ha det. Därför är det hög tid att strama upp kriterierna och att mer aktivt följa upp hur föreningar i svåra miljöer sköter sig. Ett rimligt och nödvändigt krav är att de föreningar som kommer i kontakt med extremism eller hedersförtryck tydligt ska ta avstånd och inleda en dialog med stadens samordnare på respektive område om hur de aktuella problemen ska hanteras.

8. ORDNING OCH REDA PÅ HYRESMARKNADEN

En färsk utredning visar att det finns systematisk brottslighet på hyresmarknaden och omfattande problem kring handel med folkbokföringsadresser. Detta fenomen, som inte minst präglar de särskilt utsatta områdena, skapar otrygghet och bidrar till att stärka de parallella strukturerna. Utredningen förslog några åtgärder som nu behöver genomföras:

• Strategiskt stöd för tjänstemannarollen. Personalen ska ge mer stöd och kunskap om tjänstemannarollen samt om otillåten påverkan. Framför allt gäller detta socialtjänstens medarbetare.
• Översyn av uthyrningspolicyn. AB Framtiden ska se över policyn och komplettera med krav på att kunna uppvisa giltig legitimation vid kontraktsskrivning.
• Samverkan med Skatteverket. AB Framtiden ska ges i uppdrag att, i samverkan med Skatteverkets bosättningskontroll, fortsätta att utveckla och systematisera arbetet kring oriktiga hyresförhållanden
• Intern kontaktpersongrupp inom Göteborgs Stad. För att stärka samordningen i dessa frågor ska det skapas en gemensam plattform där berörda bolag och förvaltningar i staden utser var sin kontaktperson och där Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är sammankallande.

9. STÖD TILL NÄRMILJÖER OCH AVHOPPARE

Stadens specifika arbete mot våldsbejakande extremism har de senaste åren intensifierats. Samordningsfunktionen – som bland annat bidrar till att stötta stadens personal, närstående och andra berörda – blir alltmer effektiv. Det skapas en allt större medvetenhet i stadens verksamheter om vad man kan och bör göra för att förhindra någons radikalisering. Denna uppgradering bör fortsätta ytterligare ett par steg.
Avhopparverksamheten har precis blivit genomlyst. Det finns en god potential i att samla och utveckla den på flera sätt. De möjligheterna ska tas tillvara. En utökning är nu på väg att genomföras.

10. STYR IN ARBETSLÖSA UNGA MÄN PÅ RÄTT SPÅR

De mycket aktiva arbetsmarknadsåtgärderna gör skillnad. De fyra nya kompetenscentren i Göteborg, som hjälper arbetslösa in i studier och jobb, ger ytterligare styrka i det arbetet. Att arbetslösheten, och behovet av försörjningsstöd, minskar i utsatta grupper är värdefullt.

Ett nytt mönster på arbetsmarknaden i Göteborg är att arbetslösheten bland unga kvinnor ligger på rekordlåga 4,9 procent samtidigt som 8,3 procent av de unga männen går utan arbete. Med den bilden är det motiverat att – utan att minska stödet till de unga kvinnorna – göra en specialsatsning på de arbetslösa unga männen. Om det går att styra dem från bidrag och in i arbete är det en utmärkt metod att förebygga kriminalitet och extremism – och det blir en vinst för både samhället och den enskilde.

På kort sikt är det viktigt att växla upp projektet ”Ung i Öst”. Detta projekt har så långt varit framgångsrikt i relativt liten skala. Nu är det läge att utvidga det till fler utsatta stadsdelar i Göteborg. Vad Ung i Öst framför allt har lyckats med är att, med de unga männen i centrum, skapa det nödvändiga samarbetet mellan socialtjänsten, fältassistenter, föreningsvandrare, polisen och andra lokala aktörer. Med samlade krafter har man nått en målgrupp som tidigare har stått långt från såväl den lagliga delen av arbetsmarknaden som samhällsinstitutionerna i stort. Även de svåraste fallen har kunnat inkluderas. Ung i Öst har stöttat unga män i att lämna hederskultur, överge kriminella nätverk och skaffa sig laglig sysselsättning. I uppväxlingen är det rimligt att skapa ett förstärkt arbetsmarknadsfokus genom att koppla på tidiga insatser i skolvärden, vuxenutbildningen, andra utbildningsvägar och aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

11. MOTARBETA KNARKET

Knarket göder den organiserade brottsligheten. Mindre narkotika ger mindre kriminalitet. Det gäller självfallet även för partyknarkandet. Därför är det viktigt att steg för steg förstärka insatserna mot knarkhandeln.

Polisen i Göteborg har under det senaste året utökat och breddat detta arbete. I flera av de medborgarlöften som polisen tecknar i stadsdelarna inom ramen för ”Trygg i”-modellen finns bekämpandet av knarkhandeln med som en viktig punkt. För något år sedan gjorde polisen, med viss framgång, en omfattande insats på det temat i Biskopsgården. Detta är positiva rörelser i rätt riktning.

12. STARKARE ARBETE MOT HEDERSFÖRTRYCK

Utöver uppstramningen inom föreningsstödet är det nödvändigt att agera mer kraftfullt mot hedersförtrycket. Mycket är på gång inom Göteborgs Stad. En handlingsplan håller på att tas fram. Det pågår en kartläggning av hedersförtryckets omfattning och karaktär. Det har skapats en central funktion som samordnare mot hedersförtryck. Denna förstärkning måste steg för steg drivas vidare.

Det behöver inrättas ett centralt resursteam mot hedersförtryck. Det ska stå för konkreta, operativa insatser där så krävs samt vara ett stöd för socialtjänst, skolor och andra verksamheter. Det behöver även göras en förstärkning av samordningsfunktionen med hjälp av ytterligare resurser. Det finns mycket att vinna på att koordinera bättre.

13. BYGG BORT SEGREGATIONEN

Göteborg är inne i en byggboom – där det även börjat byggas på allvar i ytterstaden. AB Framtiden går nu beslutsamt in för att lyfta de mest utsatta områdena. Nyproduktionen trappas upp. En rad åtgärder vidtas för att skapa mer attraktiva boendemiljöer. Bland mycket annat anställs lokala trygghetsvärdar. Planerna för Bergsjön 2021, Gårdstens nya centrum, Selma Lagerlöfs torg, Backa Grön längs Litteraturgatan och Hammarkulletorget är några exempel på högintressant stadsutveckling. Att bygga nytt och blandat är ett av de bästa verktyg som finns för att lyfta utsatta och särskilt utsatta områden. Att skapa möjligheter för en hel bostadskarriär i varje område i staden är en viktig del av framgångsformeln.

S-målet är att det ska byggas 60 000 nya bostäder, varav hälften hyresrätter, fram t o m 2028. En viktig del av detta är ett stadsbyggnadslyft med särskilt fokus på Angered, Biskopsgården och Frölunda/Tynnered. Ett sådant lyft skulle på lite längre sikt göra stor nytta för de särskilt utsatta områdena. En positiv dynamik skulle i allt större utsträckning ta kommandot över destruktiva krafter och tendenser till parallella strukturer.

14. LYFT FÖRENINGSLIVET I UTSATTA OMRÅDEN

Ett starkt och livskraftigt idrottsliv är en grundbult i ett demokratiskt samhälle. Ett föreningsengagemang kan ofta betyda väldigt mycket. Det skapar samhörighet och trygghet – och gör det enklare att hålla sig borta från droger och kriminalitet.

Idag krymper idrottslivet i de mest utsatta områdena i staden. Den utvecklingen måste vändas. Det är en viktig nyckel till att bygga ett starkare samhälle. S-målet är att föreningsaktiviteten på 7 år ska fördubblas i områden med lägst aktivitet. De särskilt utsatta områdena hör i hög grad till den kategorin.

Nyligen presenterades ett S-paket i fyra delar:
• upprustning av platser för spontanidrott,
• uppstart av ytterligare en föreningspool för support och utbildning till föreningarna,
• arvodering av unga ledare i idrottsföreningar samt
• ökad tillgång för föreningar, särskilt på kvällstid, till stadens lokaler.

Under 2018 startas det upp ett system där socioekonomiskt differentierade föreningsbidrag tillför extra resurser till föreningar i utsatta och särskilt utsatta områden.

Att AB Framtiden med start denna sommar satsar stort på fotbollsskola och ledarutbildning i de särskilt utsatta områdena blir ett viktigt och träffsäkert tillskott till övriga idrottsrelaterade insatser.

För att nå målet över 7 år kommer det att behövas fler åtgärder än de som nu presenterats. Men detta är i alla fall en god och intressant start.

15. FRÄMJA DE GODA KRAFTERNA

I allt som görs är det viktigt att hela tiden stötta och boosta de goda krafterna – inte minst inom förenings- och näringslivet. Kulturlivet i Hammarkullen, inklusive karnevalen, gör massor av nytta i lokalsamhället. Det är ett bra exempel. I ett annat exempel är ett allt starkare lokalt näringsliv, där antalet företag vuxit successivt över många år, en del av framgångsformeln i Gårdsten.

De lokala torgen är viktigt för både förenings- och näringslivsutvecklingen. Det är högst angeläget att nu bygga ut den satsning på dessa torg som sedan ett par år genomförs av AB GöteborgsLokaler. Med en särskild inriktning på trygghetsskapande åtgärder behöver detta arbete växlas upp i samspel med stora initiativ som regeringen tar för att rusta upp offentliga miljöer i utsatta områden.

Näringslivsutvecklingen i de särskilt utsatta områdena främjas bl a genom rådgivningen på Business Centers i Angered och Biskopsgården. När stadens nya näringslivsstrategiska program nu ska genomföras är det mycket viktigt att Business Region Göteborg, som koordinerar programmet, har ett tydligt fokus på att hantera de speciella utmaningar som företag kan möta i de särskilt utsatta områdena.

Det finns en tendens i Göteborg där näringslivet engagerar sig alltmer i sociala frågor. Många företag vill ta ett större socialt ansvar. Angeredsutmaningen, där det blir det win-win för alla av att företagen satsar på gymnasieungdomarna, visar hur bra det kan fungera. Ett nytt samverkansforum, som nu är på väg att etableras, ska fungera som en katalysator för denna typ av företagsengagemang. Detta är ett intressant och viktigt sätt att skapa en starkare positiv dynamik i de särskilt utsatta områdena.

ÖNSKELISTA TILL DEN NATIONELLA NIVÅN

Med koppling till detta helhetsgrepp finns det nationella initiativ och beslut som skulle göra arbetet enklare på den lokala nivån.

Se över behov av sekretesslättnader. Trots en väl utvecklad samverkan är det alltjämt för svårt för kommunala aktörer att få till ett skarpt informationsutbyte med nationella myndigheter om kriminalitet och extremism samt individärenden som har koppling till de särskilt utsatta områdena. Det bör tas ett nationellt initiativ för att se över om det finns sekretesshinder som försvårar kampen mot den grova kriminaliteten.

Öka resurserna till polis och säkerhetspolis. Att hålla koll på kriminella gäng och extremister är ett resurskrävande arbete. När det gäller demonstrerande nazister och återvändande IS-krigare, för att ta två exempel, är kapaciteten viktig för resultatet. Regeringen har startat en långsiktig uppbyggnad av polis och säkerhetspolis, med fokus på fler poliser, som ska pågå åtminstone fram till 2024. Polisen ska stärkas med ytterligare 10 000 anställda. Det är en nödvändig utveckling. Det är självfallet viktigt att en betydande del av resursförstärkningen kommer Göteborg och de särskilt utsatta områdena till del.

Begränsa EBO. Hur man än vänder och vrider på det går det inte att komma ifrån att EBO tenderar att driva en negativ dynamik i fel lokalsamhällen. I realiteten skapas en trångboddhet som hämmar och t o m lamslår mycket annat i familje- och samhällslivet. På kort sikt är det därför angeläget att införa ett EBO-stopp för särskilt utsatta områden.

FINANSIERING

Mycket av detta är kostnadsneutralt, redan finansierat eller finansierat inom ramen för S- förslaget till Göteborg Stads budget för 2019. Till detta ska läggas regeringens långsiktiga satsning på kommuner med områden som har socioekonomiska utmaningar. Där finns det för 2019 1,35 miljarder kr och för 2020-2027 2,2 miljarder kr per år. En ganska stor del av dessa pengar kommer av allt att döma att kunna användas i Göteborg.

SUMMERING

De 15 punkterna ger självfallet ingen heltäckande bild av vad som görs eller kan göras. De motsvarar snarare vad som skulle vara en stark kärna i ett ännu bredare arbete. Men om de 15 punkterna kombineras i en kraftfull och välkoordinerad helhetssatsning talar mycket för att effekten skulle bli god. Då skulle målet, att inga särskilt utsatta områden ska finnas kvar om 10 år, definitivt kunna ligga inom räckhåll.

I allt detta är det viktigt att komma ihåg att de goda krafterna i grunden är så mycket starkare än de destruktiva. Om de goda krafterna bara organiseras och koordineras på ett effektivt vis är det fullt möjligt – ja kanske inte ens någon större sak – att säkra demokrati, trygghet och framtidstro. Det är det som nu måste göras i Göteborg.

facebook Twitter Email